Måndag

Överlevde dagen tillslut.. Eller så farligt har det faktiskt inte varit. Jag har nästan aldrig ångest på söndagar för att man ska börja jobba igen. Visst är det underbart med helg, men jag gillar ju mitt jobb! Nu har jag börjat få lite ångest på söndagar bara för att X-fit passet närmar sig.. Haha :) Ytterst självvalt, men så fruktansvärt jobbigt!

Nu är veckans värsta träningspass iallafall avklarat och det känns bra! Tänkte försöka klämma in två löppass i veckan också..

Lite bitter är jag över att jag kämpar på med träningen och visst märker jag att jag både blir lite starkare och har fått betydligt bättre kondis MEN jag hade ju gärna sett att det syntes lite på vikten också, eller åtminstone att kläderna satt lite bättre, men NÄE.

Jag vet ju att förklaringen är vad jag stoppar i mig. Äter man en chipspåse på lördag och sedan springer 7km på söndagen så går det väl + - noll, förutom att man förhoppningsvis får lite bättre kondition då.. Men vafaan! Nu måste jag skärpa mig med maten..

Strax Biggest Looser! Blev så jävla irriterad förra veckan på hon som tillslut åkte ut. Hon var den största deltagaren och förmodligen den som behövde allra mest hjälp att komma igång med träning m.m, men att sitta och säga att man inte vill svettas, att det är äckligt.. då kunde hon gott lämnat sin plats i programmet till någon som verkligen var beredd att kämpa för en förändring!

Jag har FULL förståelse för att det måste vara fruktansvärt jobbigt och smärtsamt att träna när man är så stor, men man måste ju någonstans inse vad man gett sig in på och att man måste kämpa för att nå dit man vill..

Nu säger jag väl kanske emot mig själv lite med tanke på vad jag precis skrev om min egen träning/vikt MEN för det först så är MIN vikt inte något som gör att jag riskerar mitt liv, inte heller har jag valt att anmäla mig till ett TVprogram där det säkert fanns 1000tals andra sökande som skulle vilja få en chans att förändra sitt liv, och verkligen ge järnet!

Så. Då har jag fått ventilera lite ;-)